18/1 och snart två månader till sommartid

En gång åkte jag till Nya Zeeland och trodde det skulle bli något slags hem för mig. Så blev det inte riktigt men trots det så har det landet och speciellt Auckland en speciell plats i mitt hjärta.

Nu har Tina åkt dit igen och jag blir avundsjuk. För det finns ingen direkt anledning för mig att brinna lite extra för Queen St eller Mt Eden. Ingen fik i Ponsonby kommer vara ”mitt” för jag stannade inte tillräckligt länge. Det finns ingen anledning för mig att resa över hela jorden igen, inget där som väntar på mig.

Vill ha en vardag, här eller någonstans. Vill emigrera, vill ha en plan, vill bo någonstans själv. Förlika mig eller hitta nya människor att älska och platser som blir mina.

Jag vill kanske längta hem lite också och när jag kommer hem vill jag längta tillbaka och sakna det som jag hade där.

She’s the greatest of all ships

Känner mig inte som världens största fraktbåt i dag. Snarare en jolle på drift med sladdriga segel.

Bokslut 2011

Gjorde du något 2011 som du aldrig gjort förut?

Åkte till Grekland utan föräldrar, åkte till Sydafrika för att träffa en man jag inte var ihop med. T.ex.

Vilka länder besökte du?

Grekland, Danmark, Sydafrika och England. Ganska många, väldigt roligt.

Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?

Framtid, ro, planer, drömmar, idéer.

Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?

Det vet jag inte, tänker ofta på när jag flöt på magen med huvudet under ytan i det turkosa väldigt klara vattnet i Panteli, Leros.

Bästa köpet?

Flygbiljetter, god mat.

Vad spenderade du mest pengar på?

Hemmet och resorna skulle jag väl tro. Tror inte det är mer på fylla, hoppas inte.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Vet inte. Både och. Ojämnare skulle jag väl tro.

Vad önskar du att du gjort mer?

Gjort planer, pluggat.

Vad önskar du att du gjort mindre?

Grubblat, oroat.

Blev du kär i år?

Det hoppas jag, att det är såhär det känns och att det inte är en oupptäckt hjärnsjukdom som spökar.

Favoritprogram på TV?

På spåret!

Bästa boken du läste i år?

Dig vill jag sjunga milda sånger, kan jag säga på rak arm. (vadå rak arm?) Fast jag gillar de flesta böcker. Men tröttnade på Jack Kerouacs På väg, och blev besviken på Anna Gavaldas noveller.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

En jävla plan! Det är det mitt liv kretsar kring nu, den totalt icke varande framtiden.

Vad fick dig att må bra?

Sol. Öl på våren. Och lite kärlek på det.

Vilken kändis var du mest sugen på?

Gillar inte kändisar, om sugen på menas med ligga med.

Vem saknade du?

Min mammas moster Elly, hennes hus och hennes katt. Min barndom på sommaren i sörmland, smultron och sötvatten. Hon lever fortfarande, men inte i sitt hus eller i sitt hjärta. Katten lever också, men i en lägenhet i Stockholms utkant. Barndomen är borta sedan länge.

De bästa nya människorna du träffade?

Träffade en kille i mitten av året. Tror inte jag träffade någon innan dess som jag inte träffat innan.

Högsta önskan just nu?

Frid. (mvh aftontjärna. frid! det var det dummaste. men så känns det just nu i mitt lilla bröst)

Kuling i mitt bröst

Tänker på kärleken, min och som begrepp, får hjärtklappning och svindel. Vill skriva dikter och måla tavlor. Vill ha allt utan att tappa något.

Är det så här det känns när de kallar det för himlastormande?

”It wont be better and it wont be worse; it will be different, and you’ll have to learn to love it too.”

Lard, ister, smör. Fett.

Detta är en av mina favoritlåtar från en av mina favoritartister som också gjort en av mina favorit konserter. Gåshud och tårar på den.

Dance me to your beauty with a burning violin
Dance me through the panic ’til I’m gathered safely in
Lift me like an olive branch and be my homeward dove
Dance me to the end of love

Eller, egentligen är det väl inte en av mina favoritlåtar. Men den var första på konserten och det var fett som lard. Sjukt fett. Underbart otroligt fett.

Hey good looking

what you got cooking?
How’s about cooking something up with me?

Spanar

Oj så seriöst det var här då. Bjuder på en skojig bild.

Chances are, you,re not going to be alone forever

”

Chances are, you’re not going to be alone forever.

Start spending more time with you. Laugh at your own jokes. Luxuriate in solitary silence. Walk. Read. Pamper yourself. Be as filthy and disgusting as you please. Learn the comfort of your own embrace. It’s a cliché but it’s true—you will love better once you’ve fallen in love with you. Sleep sprawled on the bed. Snore. When you wake up make eggs and bacon and eat them in bed on your own. Find things—big and small—that you love doing and do them everyday.

Focus on your job. Find a hobby. Do whatever the hell you want. Because when that day comes—the secret day you hold onto in the hidden recesses of your guts—you will have to compromise. You will have to think of someone else whenever you make a decision. You will have to share your bacon, and maybe they wont like it crispy besides, and you’ll have to adapt. You will have to sleep wedged between someone’s limbs. It wont be better and it wont be worse; it will be different, and you’ll have to learn to love it too.

”

Hittade detta på Lilis fina blogg och kombinationen med mitt fruktansvärda mood to day gjorde att jag började grina lite. Tror jag ska äta frukost nu och bli människa i dag också.

En kompis

Kolla gullig! Jag vill ha!

She runs in Durban and the Transvaal