Monthly Archives: juli 2008

Borstahusen

Idag ska vi umgås med familjen. Mina föräldrar har kommit hem från Kroatien och ska ta vara på dagarna. Min syster och två syskonbarn ska också med. Det blir nog fint.

Jag har inte varit i Borstahusen sen jag var liten med farmor. Jag minns i princip inget alls. Jag minns ett litet hus och att jag hittade en mussla som jag öppnade med våld och när jag förstod att det faktiskt levde någon där inne ångrade jag mig hemskt mysket.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Mig, Vardagen

The future

Igår fick jag mail om att de skulle börja matcha mig med familjer. Idag kom det brev från två familjer. Jag vet inte riktigt vad det betyder… Men de bad mig återkomma om vilken jag gillade bäst så nu blir det till att läsa nogrant och väga alla för och nackdelar mot varann.

Egen lägenhet, småbarn, resa till Europa och skidresa till USA smäller rätt högt. Men det är mycket annat som ska funka.

Det känns lite förvirrat fortfarande… Det kanske är läge att skaffa mig ett pass nu? Vem fixar visum? Försäkring?

Hoppas inte familjerna kollar upp mig på facebook, fast det ska inte gå. Men ändå, man vet aldrig…

Lämna en kommentar

Filed under Au-Pair, Framtid

Lite klibbigt också

Jag gillar vädret som det är. Jag gillar att inte frysa, jag gillar att öppna dörrar och försöka skapa korsdrag utan att lyckas. Det är mysigt med värme och att sova i bara lakan. Inga strumpor, inga tajts, inget långärmat och inget som sticks. Det är så det ska vara mina vänner.

Jag har fått svar på mitt persnoliga brev jag skickade där jag skulle glorifiera mig själv till tusen. Hoppas det inte är en random fras. Jag är faktiskt sjukt nervös över det här brevet, att jag ska ha glömt något viktigt om mig själv. Typ att jag inte äter kött.

Helt utmärkt och SÅ trevligt och intressant.

Lämna en kommentar

Filed under Au-Pair

Vi drar till Malmö

Lördag var kanske kontrasternas dag, speciellt om man räknar in fredagkväll i det hela.

Kom hem till Malmö C vid ettsnåret, trött som ett as trots att jag sovigt på alla tågen hem, mer eller mindre. Vilade i soffan på altanen som stod i svalka i typ en och en halv timme innan jag sakta men säkert blev en ny människa. Eller gick in i mitt andra jag, så att säga. Från frilufsig till party.

En väns mamma hade födelsedagsfest där spriten flödade och det stod en nyexaminerad bartender och blandade drinkar gamytligt och gratis. Där var vi och blev lite fulla innan vi (alla två) cyklade mot Möllan och Debaser. På Möllan var det tjolabalo och det hade jag glömt i tröttheten så det kom som en rolig överraskning. Vi beslutade att dricka upp våra öl innan vi gick in och när vi var klara med det så skulle stället stänga om typ två timmar och kön skulle uppskattningsvis ta nittio minuter. Anna ringde och saknade mig (vi hade trots allt varit i från varann i över tolv timmar) så vi slöt upp med hennes gäng vid staketet. Fast de stod innanför och vi på gräsmattan, snopet.

Skam den som ger sig. Vi stack till Cuba Café och drack drinkar istället, glömde dansen så vi panikdansade i en kvart innan stället stängde. Det var fint och drinkarna var goda.

Vi det här laget är vi rätt packade och svåra att få någonstanns, Anna och gänget stack på efterfest medans jag ville hänga på Möllan. Vi drog ju det längsta strået så att säga.

Vilken fest! En grupp musikaliska fantastiska människor hade samlat och spelade rytmiska toner för hundratals lyckliga människor som inte ville gå hem. Min kompis blev till slut trött och gick hem, jag stannade kvar, bara lite till…

Malmö in my heart! Jag vill bo någonstanns där de spelar musik på gatan alltid. Där människor är snygga och spelar i harmoni och alla får lov att vara med. Fan alla var glada! Allt gott har sitt slut, detta för att en man kom och sa att halva Möllevången ville sova nu. Men det var rätt lugnt, ingen blev ledsen. Jag träffade några trevliga som jag drack lite vin med innan jag cyklade hem till min säng.

Lämna en kommentar

Filed under Fint, Kultur Film Musik, Vardagen

Lofoten – the beginning

Klockan 13:14 lämnade jag Malmö C i x2000 mot Stockholm för att byta till nattåget mot Kiruna. Upptäcker på kartan i tidningen att jag ska ovanför polcirklen. Woho, värsta grejen. Jag upptäcker också att Östersundsom jag tyckt legat långt norr ut inte ligger så långt bort längre. Fnissar lite åt det i min ensamhet och saknar Anna som ska kliva på i Långsele 00:40.

Mina liggvagns medresenärer var helt okej. Ett par som skulle frilufsa och en dansk far med sin dotter som skulle vandra, med dom var väl det lite språkförbristningar men annars var det lugnt. Jag tror bl.a att han tror att jag sa att jag var gift med personen som skulle kliva på i Långsele.

Kliver av tåget kan vi göra en timme för sent efter att vi suttit fast i Gällivari och varit tacksamma. Över att viinte bodde där.

Möter upp med hyrbils tjejen och kan inte dölja upphetsningen över bilen vi fått. Så här lät det när Anna ringde och bokade.

-Ja, vi vill ha den billigaste bilen.
-Mm, den är ju väldigt liten. Man kan sitta fyra i den. Har ni mycket packning?
-Ja. Men vi vill ha den billigaste.
-Fast det är ju komforten det hänger på, ljudet blir inte så bra i en sån liten bil heller.
-Nej, men vi vill ändå ha den billigaste!

Vi fick en ny Volvo v50 kombi.

Mat skulle inhandlas, vin och öl köpas, mat ätas innan vi tar våran bil och styr mot Narvik och sedan Å i Lofoten.

Strax innan Riksgränsen plockar vi upp en tysk liten liftare med rött hår. Han var skojig men han sa inte så mycket. Jag och Anna var skojigare och jag var skojigast när jag frågade honom om han hört talas om Rohypnol när Anna bjöd honom på vatten. Ingen annan fattade det roliga.

Det tog sjukt lång tid att köra och vi kom aldrig fram men vi lekte lekar (hålla andan genom hela tunnlen) och lyssnade på bra musik så vi dog inte.

Dagen efter börjar frilufsandet. Jag och Anna fiskade medans Louise jobbade. Vi fick några fiskar men ingen stor nog att äta så vi slängde i dom igen. Det var lite läskigt men jag plockade loss den själv. Jag äter ju fisk liksom, det är så det funkar. Stackarn.

Kullen och bilen

Kullen och bilen

På kvällen ska vi gå upp för en kulle som hette Hoven med några av Louises vänner. Kullen är ett jävla berg när vi kommer fram. Dom är ju jävligt hardcore och springer där upp och ner dagligen. Det var jobbigt. Punkt.

Men sjukt värt det. Där uppe tittade vi på midnattssolen som inte gick ner och drack vin. Sen så tyckte jag att vi skulle tävla ner. FY FAN! Jag förlorade men gav inte upp. Det var helt livsfarligt och Anna var helt, helt, galen. Men hon ska ju också bli polis.

2 kommentarer

Filed under Fint, Mig, Scouter

But she’s expensive

Jag har aldrig kännt ett sånt här begär till ett smycke. Jag kan önska skor, eller klänningar, men inte smycken. Tills nu.

Det om halsen och denna på väggen.

Miss Van

1 kommentar

Filed under Fint, Konst och design, Kultur Film Musik, Snygga bilder och sånt

Dubbelliv, dubbelhaka

Faan vad jag är dålig. Dålig på att träna.

Jag har joggat en gång och promenerat en gång denna veckan. Eller, nä. Jag joggade i fredes. Fan.

Ja, joggandet är för övrigt ett kapitel för sig. Jag minns inte när jag joggade sist. Jag höll inte på att dö av andnöd, det var ett plus. Men jag kunde inte gå dagen efter! Stapplade i trappor som en åldring. Inte bra.

Men imorn! Imorn ska jag gå upp i tid och gå och träna. ENSAM!

I natt ska jag inte sitta uppe som/med agent Cate Archer och rädda världen eller what ever. Jag ska gå och lägga mig nu och läsa. Klockan är i och för sig kvart i tolv men det är inte så mycket. Allt är relativt.

2 kommentarer

Filed under Mig