Lard, ister, smör. Fett.

Detta är en av mina favoritlåtar från en av mina favoritartister som också gjort en av mina favorit konserter. Gåshud och tårar på den.

Dance me to your beauty with a burning violin
Dance me through the panic ‘til I’m gathered safely in
Lift me like an olive branch and be my homeward dove
Dance me to the end of love

Eller, egentligen är det väl inte en av mina favoritlåtar. Men den var första på konserten och det var fett som lard. Sjukt fett. Underbart otroligt fett.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Mig

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s